Bra vittring där, grabbar!

Nu är vi så sakteliga på gång igen med träningen efter uppehållet som vi tog efter Specialen, det är ju en urladdning, det där. Uppstarten på jobbet kunde också ha varit betydligt bättre, så inspirationen flydde ett tag, men jag fick tillbaka den med hjälp av skön musik.
Messi har fått lite hybris under träningspausen och allt flängande hit och dit, så han har behövt en portion vardagshyfs för att snällt infinna sig i ledet igen. De är ju roliga, dessa unghundar... Notervärt är att han nu visat ökat intresse för änderna i sjön, han ser ut att vilja ha en. Idag simmade han dock avslappnat tio meter ifrån dem, men jag hade honom i långsnöre för säkerhets skull...

Dagens träning utfördes på baksidan av en skola, där har jag tränat tidigare också. Ett riktigt bra ställe, och praktiskt att utnyttja en helgdag. Tino fick börja med fotgående med titt-target, vi jobbar främst med positionen och uthållighet. Metallapporteringen gick bra, där var betoningen på upptag och fina avslut. Han jobbade jättefint med vittringsapporten, sökte nära pinnarna, men frågade om hjälp en gång. Det bästa var dock att han tog rätt pinne alla tre försök, och han levererade till mig utan trams (han har ju haft en tendens att tappa pinnen på väg in). Avslutade med fjärrdirigeringen, och där behöver vi backa rejält ett tag. Han har tappat tekniken i utföranden ganska brutalt, även om han känns säkrare på skifterna i den mening att han väljer rätt position.

Messi fick börja med vittringsapporten. På första försöket åt han upp godisbitarna, funderade länge men lämnade sedan pinnarna till sitt öde. När jag skickade ut honom igen tog han första bästa pinne. På försök två och tre bytte jag strategi och hoppade över godisbitarna för att se om det ändrade något. Då fick jag jättebra sök, och kunde klicka när han markerade rätt pinne, som han då plockade upp och levererade! Tror det var hans första två lyckade försök i rad; ett tecken på att han börjar förstå det hela. Fotgåendet var engagerat, men jag fick ljud på backa-stegen så där blev det bakläxa. Metallapporten var han inte överlycklig att återse, men med lite extra laddning tog han den fint, och på slutet presterade han även några galoppsteg på invägen. Klass-2-fjärrdirigeringen fixade han kalasbra på sju meters håll, och vi tränar parallellt på stå-ligg-skiften inomhus på nära avstånd. Det tar låååång tid att bli bra på fjärrdirigering, det är då säkert, men det är gôtt när de kan den.