Ett steg upp, två tillbaka

Nu har vi varit på en kursdag i tävlingslydnad för Niina Svartberg! "Vi hade i alla fall tur med vädret" kan vara en passande summering över vår egen prestation, som inte var något att hänga i julgranen... Jag var sur för att Barcelona blivit utslagen ur Champions League och Messi (förmodligen både hunden och fotbollsspelaren!) var på sitt absolut tristaste humör. Tino höll ställningarna, men jag har ju inte lyckats så bra med hans dåliga fotgående sedan sist, så det var inte heller upplyftande. Istället för att bli inspirerad känner jag snarare "så jäkla dåliga vi är". Men vi fick förståss med oss många verktyg att jobba vidare med, så vi är inte rådlösa, bara något stukade.

Tino fick jobba med metallapporten, och där har upptagen förbättrats. Med lite hetare belöning fick jag även bra ingångar, och han kunde faktiskt släppa apporten för att springa till belöningen... Stadgan i sitt under gång är ett svårforcerat kapitel för oss. Tino har mycket aktiva framben, speciellt höger framtass vill gärna hålla takten. Nu har vi kommit så långt att stadgan är bra när han har en extern belöning framför sig, men allt fallerar när han inte har den i sikte. Jag skall nu specialjobba med beteendet att hålla tassarna stilla, genom godis och nytt kommando för stillasittande. I fotgåendet skall jag experimentera med att lära in en titta-target. Han kan egentligen momentet, men tappar fokus och position alltför ofta. Tanken är att en target att titta på skall få honom att få in rätt fokus.

Messi var som sagt inte att känna igen överhuvudtaget. Så här med lite perspektiv på det hela är analysen att han faktiskt gjorde rätt på alla första (och ofta också andra) försöken på varje moment, men att han sedan lackade ur fullständigt. Han bara pekade finger; ville inte ha pannkaka och ville inte springa efter en kastad boll; men att hämta koner var roligt...
Apporteringen började superbra med träapporten, men med metallen kom tveksamheter. Det blev sämre för varje upprepning, så nu skall han bara träna med metallapporten inomhus tills det gamla bra gripandet kommer tillbaka. Rutan var bisarrt dålig. Första skicket var korrekt, men på det andra gick han in för grunt så jag höll inne med belöningen. Då tyckte han att han kunde belöna sig själv, och en hel radda med kongripanden följde. Åh, så trist!!! Hemma har det gått bra i säkert två månader, men nu rasade allt samman igen!! Bara att gå tillbaka i träningen... Han vägrade att ta en boll i rutan som belöning, för tänk vad kul det är att bära koner... Det där ägandet av fynd han hittar själv... GGGRRRR!!
Platsliggningen gjorde han utmärkt. Så var det dags för ett helt nytt moment; vittringsapporten. Bäst att försöka sig på den under expertens överinseende, speciellt med en ha-galen hund. Vi testade godissökmetoden bland pinnarna, för att sedan gömma den luktande pinnen i högt gräs allt närmare högen med luktfria pinnar. Det började bra, Messi sökte fint upp sina godisbitar och rörde inte pinnarna; sortera kan han ju. Sedan kom han in med den luktiga pinnen två gånger, innan han frenetiskt började tugga på den skick tre. Nåja, han använde näsan bra, så det finns något att bygga på. Genomgående löd diagnosen att han kräver bättre belöningar, och så såg det verkligen ut. Jag känner dock inte alls igen det, han älskar ju mat och sin boll-i-snöre... i vanliga fall...

Igår var det lydnadsträningsfritt, men det var många viltkontakter på gärdet. Den ointresserade och uttråkade hunden Messi från igår var borta, och han var överlycklig för en torrfoderplutt som belöning för sida-gåendet mot vattnet. Han visade självkontrollerande stadga för gående gräsänder, flygande gäss och springande rådjur; allt för en bit torr levergodis. "Det är så logiskt, alla fattar utom jag, jag har ingen aning". Det är mycket man inte begriper, helt klart.

Idag höll vi också en rätt låg träningsprofil, men jag testade med en vittringspinne i högt gräs. En gång tänkte han tugga på den, men avbröt sig direkt när jag påpekade felet. Han kunde också släppa pinnen när jag klickade och kastade iväg en torr levergodis. Gjorde också några lämna-av-i-handen-övningar med vittringspinnen, tror att det hjälper honom. Även boll som belöning fungerade; tänka sig...