Hjärnsläpp

Nu har vi bara någon enstaka dag kvar på värstingmånaden! Det kanske går..! De senaste dagarna har inte erbjudit på några jubel över vädret, men det är bara idag det har regnat. För övrigt har det varit.... grått....

I lördags engagerade vi oss i ett fokuspass med fotgående. Tino var ovanligt tyst och samlad, vilket ger bra resultat. Svårigheten var att hålla näbben vid backastegen, vilket knappast var någon nyhet. Det innebar lite avbrott och tänk-igen-pauser, men annars kändes det bra. Messi skötte sig också genomgående bra. Han har ju inte kommit lika långt i mysteriet med stegförflyttningarna, så han fick lite specialstudier på dem. Högersvängarna gav gott hopp om framtiden, hans rättprocent ökar hela tiden för tillfället.
Sedan var det dags för dem att åka till hundvakten, de härjade på som vanligt och skippade allt vad sömn heter. Söndagen gick i långsamt tempo, ingen träning i sikte, men hundarna var väldigt trötta ändå efter det lilla miljöombytet.

Idag tog vi tag i vittringsapporteringen medelst träning på kyrkans parkering. Det blev intressant med ett allvarligt hjärnsläpp hos Messi...
Tino gjorde fantastiskt bra övningar, bättre än någonsinn vågar jag påstå. Han fick totalt fyra försök, alla korrekta och effektiva utan minsta trams med pinnplock. Ingen godisbit ute bland pinnarna, och lite tam belöning med torrt levergodis för att få lagom intensitet. Snyggt!

Messi började med två korrekta försök, inget godis ute bland pinnarna enligt vad som fungerat bäst tidigare. Men på försök tre sprang han bara ut och tog den närmaste pinnen utan minsta tanke, och det var ju fel... Jag gjorde min fel-procedur och gjorde om. Hej och hå, samma felaktiga pinne kom in igen... Inför försök nummer fem lade jag därför ut godisbitar för att påminna om sökbeteendet, jag laddade om rätt pinne och skickade den lilla röda. Men han tog samma fel pinne igen utan att söka, och nu blev jag irriterad och röstkorrigerade när han grep. Ooops, det var han inte beredd på...
Det var alltså läge att backa rejält i träningen, så jag placerade ut godisbitar framför pinnarna för att få tillbaka hans fina sökbeteende. Han var av förklarliga skäl lite osäker på första skicket, så jag hjälpte till och var övertydlig för att han skulle lyckas. Och nu gick det bra! Sedan gjorde han två nya fina försök där han åt godisbitarna först, sökte av och sedan grep rätt pinne.

Och vad lär man sig av ovanstående...? Tja, svårt att säga. Messi har ju varit väldigt noggrann med vittringen, och har gjort bättre jobb utan godisbitar ute bland pinnarna. Men nu var det ett megastort bakslag, eller har vi kommit till en ny utvecklingsnivå? Jag har nog haft en liten nonchalant attityd till vittringen, den var inte speciellt svår att lära in, och jag kanske har forcerat inlärningen för fort. Å andra sidan är Messi nästan bara nybörjare på momentet, så det är väl naturligt att det blir lite krux när svårigheterna ökas. Hur som helst var han hur glad som helst efter de två sista lyckade försöken, så jag tror att detta kan vara till nytta för framtiden.