Visit av neaderthalare

Det fina vädret har hållit i sig, idag fick man njuta av takdropp för första gången i år. Mycket skönt och välbehövligt. Nu försvinner snön snabbt, bara två decimeter kvar...

I måndags blev det ett kortare pass med två valpdummies. Jag ville främst träna lugn stämning inför linjetag, och lugn inför kast. Gjorde två omgångar med markeringar, där de fick jobba växelvis. Det gick inte lysande för någon av dem pga okoncentration, men Messi tog mina anvisningar bra. Sedan halvdolda linjetag med störningsdummy där jag hämtade apporterna själv varierat med att vi vände flera gånger innan skicket. Belönade kvarsitt och blick på rätt saker.

Igår fick vi en snuskig överraskning... En skidåkare hade fått trängande behov under sin färd på sjöisen, och styrde därför kosan genom den tjocka vassen mot gärdet. Vederbörande tyckte sedemera att det var en bra idé att tömma tarmen mitt på "min" prommenadstig!!!! Kunde det inte vara bättre att göra det hela inne i vassen på välbehövligt avstånd?? Somliga är och förblir neanderthalare.

Idag var det dags för ett ordentligt lydnadspass, höll till på kyrkans parkering, som vi förtjänstfullt har utnyttjat hela vintern. Momenten för dagen var platsmomenten (gick bara bra), sättande under gång, rutan, metallapporten, vittringen och fjärrdirigeringen. Började med två omgångar vittring, helt utan godisbitar vid pinnarna. Sedan fick de göra detaljer och helhet i sättandet, metallen och fjärren. Därefter en kedja med alla momenten i tävlingsmässig ordning, och allra sist en repetition av det som missades i kedjan.

Tino hade två stora missar; det första rutskicket och fjärren. Till hans försvar på rutskicket måste nämnas att jag just hade pysslat med vittringspinnarna, som jag dumt nog lämnat kvar i sin burk ute på planen. Tino sprang dit istället för till rutan, och han behövde två omskick för att hitta rätt. Springet vinner över tanken... Fjärren började bra, men ett felaktigt skifte gjorde att han blev frustrerad, så där backade jag lite i svårighet igen. I vittringen var han på en närliggande pinne, men valde rätt alla tre försök. Jag får nog fortsätta med att ibland ha en godisbit vid pinnarna för att han skall behålla rätt sökbeteende. Resten förlöpte väl.

Messi hade en stor miss; han fick någon sorts psykbryt vid uppställningen inför skicket till rutan inne i kedjan. Han skällde och skuttade runt, vet inte riktigt vad som hände, något viktigt var det i alla fall som jag inte begrep... Sedan hittade han rutan jättebra, men missade positionen i inkallningen. Repriserna fungerade dock alldeles utmärkt.
För övrigt var det mesta riktigt bra! Han tappade pinnen en gång i vittringen, så den behöver en liten översyn, men sökbeteendet var jättebra. Inga problem med sättandet, och fjärren var ovanligt tjusig på 7 meters avstånd. Hans metallapportering börjar verkligen ta form, nu var upptagen helt ok, och han tog några galoppsprång även på hemvägen.
 
Känns som att vi nu är redo att få in mer störande omgivning, för han har skaplig koll på utförandena nu. Brukshundklubbens öppna träningskvällar drar igång om tre veckor, så det kan passa bra!