Het Tino i kylan

Vintern består... Det har varit bra temperatur ett par dagar, men nu är det -13 grader; onödigt kallt, alltså...!

I lördags prommenerade hela flocken till kohagen. De röda tu får ju inte nog av att leka och busa med varandra, jag är imponerad av Tinos oerhörda tålamod. Det är verkligen ömsesídigt tycke! Utflykten kröntes med fynd av fruset hästbajs; så alla var glada, hundarna åtminstone. Testade inkallningssignalen med visselpipan när de meckade med bajsklumpen; den fungerade! På hemvägen passerade vi några flanörer som Messi gick förbi okopplad, så det fungerar bra. Jobbar också med att få honom att inse att när han är kopplad får han inte leka med Tino. Det går mestadels riktigt bra, men han får något lekryck varje prommenad, så där finns det mer att göra. Tycker att han lyssnar jättebra, men jag lär vara noggrann med vilken nivå jag vill ha. Märker att han direkt utnyttjar ett kryphål om jag tillåter det, och det är ju inte mer än rätt!

Tino har fått en egen prommenad idag i syfte att träna lydnad. Han blir superexalterad när han får gå själv med mig, förväntningarna är skyhöga! Därför var han vansinnigt het, så det fick bli uppvärmning i en kvart på planen innan han kunde samla sig. Började sedan med fotgående; långa transporter blandat med tempoväxlingar och stegförflyttningar. Han kändes fortfarande het, fick fela flera gånger, så jag bytte till rutan. Började på 14 meters håll, ökade sedan till 16 meter, med target dold i snön, flyttade rutan ett snäpp varje gång. De tre första repetitionerna gick riktigt bra, men han hade ingen koll på sin target. Testade med ligg på avstånd utan problem, även marchen mot och från rutan gick bra. Har inte testat med inkallningen ännu, tror jag väntar med det. På det sista skicket hamnade han lite för långt fram, så jag hämtade honom och skickade om. Minskade avståndet till 14 meter igen, och då klarade han. Är lite bekymrad över problemet med avståndet, så jag skall jobba upp intresset för target-plattan igen så att han får mer hjälp av den. Efter duvningen med rutan körde vi fotgående igen. Och vilken skillnad; fick jättefina moment när han var mer genomarbetad och avspänd. Det är en svår balans mellan hur mycket jag måste värma upp honom, kontra att han skall orka fokusera mentalt hela programmet igenom.

Med Messi har jag mest inriktat mig på vardagslydnad, till exempel att fortsätta koncentrera sig trots störningar. Att gå fint vid sidan fungerar bra trots passerande människor, och han kan sitta ner när vi får hundmöten. Fick också tillfälle att testa sida-gåendet med en schäfer på 5-10 meters håll. Messi vände på huvudet en sekund, men sedan följde han med på ett utmärkt sätt. Andra hundar som skäller är fortfarande lite läskigt, då vill han gömma sig, men hellre det än att han kastar sig över dem. Det är sånt´ som löser sig med lite mer erfarenhet, han är fortfarande valp!