Rutan i repris

Fortsatt snöigt väder... Förra vintern var det snö- och köldrekord här, det hade inte varit så kallt på 23 år. Minns ju från barndomen hur man alltid åkte skidor och gjorde snögrottor, men de senaste åren har det varit förhållandevis milda vintrar. Men nu... det är så tidigt på vintersäsongen att man blir fundersam på fortsättningen, skall det verkligen fortsätta så här...?

Tino uppskattar snön, men inte att det innebär mindre träning!! Gjorde en ansats igår med ganska strukturerad lydnadsträning av fotgående och rutan. Det var -12 grader och isdimma, så två moment räckte tyckte jag... Fotgåendet gick faktiskt bra, han höll positionen hela tiden, kors i taket. Han var dock lite yvig i bakdelen, men gjorde i övrigt inga stora missar. Och så rutan... Nu var det några veckor sedan vi tränade den, och det märktes så klart. Klarade första skicket på 12-13 meters håll, då gjorde jag felet (igen!!) att öka svårigheten för fort, så han hamnade lite överallt förutom i mitten av rutan. Han hade helt glömt att spana efter sin target, så det fick jag påminna om. Sista skicket gick dock bra, men helt nöjd var jag ju inte. Han behöver träna så mycket, inga pauser, tack!

Tog med rutans koner ut i snön idag för en repetition. Han klarade första skicket på 14-15 meter, hade target som hjälp, men den missade han, så det gick ändå. Backade en meter, men då kom han för långt fram. Avbröt och skickade om med bra resultat. Skickade från ett annat håll också, gick bara bra. Alltså mycket bättre idag, tack och lov. Han fick göra 4-5 sittande under gång också, klarade alla utan tvekan idag.

Messi fick gå med på "långprommenad" igår, alltså en kort tur i kohagen. Det var ju så härligt, speciellt som det bara var -2 på eftermiddagen. Annars får han bara vara ute korta stunder när det är så bitande kallt, tränar gör vi inomhus. Metallapporten plockar han nu upp från golvet, han håller kvar i några sekunder i väntan på klicket. Dummyn kan han fortfarande trixa med vid upptaget, men han håller i den tills han får lov att släppa. Jag har börjat döpa läggandet och fotingången, och funderat över mina hjälper. Vissa vill man ha kvar, som handtecken för ligg och sitt, så alla är inte dåliga... Tränar med extern belöning och klicker, så han är inte fixerad vid en handbelöning i alla fall, "godishanden" kan annars vara besvärlig att slita blicken ifrån.

Fascinationen för mat och annat ätligt är fortfarande på topp. I gryningen spydde han en näve småkvistar, kastanjskal och lönn-näsor; saker som försvinner blixtsnabbt ner i kompostkvarnens gap innan jag ens hinner se vad som håller på att hända. Bara tarmarna håller så är jag glad!